Konspiration eller kunskap?

 

 

Publicerad 11 april 2017

Denna artikel kompletterar del 2 Mental prestanda och del 3 Hantering i serien om info-hantering.

Det är lätt hänt att vi slarvar med språk och kommunikation – ibland har det större betydelse, ibland mindre. Oavsett så är det nyttigt att vara medveten om detta, och ibland våga ifrågasätta hur bra koll man själv har. Denna artikel fokuserar på ordens betydelse och sammanhang.

Det sker alltid en viss anpassning av språk över tid, men på relativt kort tid (20? år) har det skett större förändringar – i språket självt men framför allt i hur vi använder det. Ofullständiga meningar, förkortningar, anglofiering, slang och felstavning. Orsaker finner vi bl.a. i internet/sociala medier/digitalisering … som dessutom gör att normaliseringsprocessen går snabbare än någonsin. Det finns en risk att detta lågkvalitativa socialmediaspråk blir det nya normala (då många spenderar mycket tid i sociala medier) vilket ökar risker för missförstånd och konflikter.

 

Viktiga faktorer som påverkar hur vi använder språket är känslor, attityder och förstås

ordförståelse (kunskap/referensram).

 

Några exempel på ord & sammanhang

  • Anglisera/anglifiera/anglofiera: Sätta engelsk prägel på språk, kultur och beteende.
  • Faktum (plural fakta): Säkert konstaterat sakförhållande; verklighet; avgjord sak.
  • Kognitiv dissonans: En obehaglig känsla (förvåning, rädsla, skuld, ilska, skam) som uppstår när din världsbild (inkl attityder & kunskaper) motsägs.
  • Konspiration: Sammansvärjning, komplott, intrigspel.
  • Propaganda: Intensiv påverkan (via bl.a. massmedia) politiskt; intensiv reklam. Partiskt budskap avsett att påverka till skillnad från saklig info i ett lexikon.
  • Socialt stigma: Nedvärderande, utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dom", ett förakt för grupper eller enskilda personer som avviker från t.ex. samhällsnormen.
  • Teori: Gissning, hypotes; förklaring, förslag till tolkning; system av antaganden; system av principer.
  • Terror(-ism): Skräck(-välde). Att med våld skapa rädsla för att påverka beslut och/eller beteende.

 

Från info till sanning

Vad är information? Lögn, skvaller, åsikt, recension, referat, teori, faktum och sanning

kan vara olika typer av info (som kommer från t.ex. media, internet, samtal, kroppens signaler, att läsa av din omgivning) men det är inte detsamma som kunskap.

Info måste bearbetas och sättas i sammanhang för att bli kunskap, som sedan praktiseras på olika sätt. Vetenskap är en plattform för att bilda kunskap och försöka bevisa teorier. Sanning är det vi i nuläget enas om utifrån samlad kunskap. (Exempel på tidigare sanningar: Jorden är universums mittpunkt; atomen är minsta möjliga beståndsdel. Vad blir nästa sanning att ändras?)

Kunskap och sanning är alltså mänskligt subjektiv och föränderlig.

 

Test: Reagerade ni på rubriken i denna artikel? Det kan bero på att jag medvetet ”slarvat”. Denna typ av rubrik bör innehålla motpoler (svart/vitt, rätt/fel eller sanning/lögn). Men jag valde att utgå från begreppen ”teori” och ”faktum” (delvis & svag polarisering) och sedan hantera dem olika. ”Konspiration” valdes för att det idag är starkt förknippat med teori (ibland via slarv). ”Kunskap” valdes för att det är synonymt med fakta. Slutresultatet blir intetsägande då dessa två begrepp varken är motpoler eller behöver vara förknippade.

Retoriskt och visuellt är rubriken ganska harmonisk, och den fungerar tematiskt, vilket ökar risken att man missar avvikelsen i den.

 

När kunskap införlivas med övrig kunskap och erfarenheter måste den integreras med ett personligt värdesystem. Kunskap blir bildning när den införlivas så att den blir möjlig att använda i ett tänkande eller handlande. (Gustavsson, 2000)

 

Värdering av ord är viktig, då den påverkar hur vi använder ord, och våra känslor är en central faktor. En annan faktor är kunskap/referensramar om det aktuella ordet. Vi har alla någon gång sagt saker utan att vara medvetna om vad som formade uttalandet. Bakom värderingar finns attityder som i sin tur påverkats av känslor & kunskap. Ofta har dessa sitt ursprung från uppfostran och är mer eller mindre präglade av samhällets värderingar. Men oavsett om värdering/attityd har starkast förankring i samhället eller hos dig personligen så bör vi vara medveten om den, då ändrade attityder är grundläggande för en förändring.

 

Anglofieringen sker inte bara med språket – större delen av vår kultur är märkbart påverkad av USA (vars kultur/livsstil ibland är ohållbar och i viss mening fattigare). USA har världens mäktigaste "info-apparat" då deras film/TV-industri är så dominant och genomsyrande. Detta påverkar förstås värderingar, referensramar och beteende.

 

Konspirationsteori vs desinformation

Begrepp kan bli kapade/missbrukade/stigmatiserade vilket kan förvanska betydelse & värdegrund så att det påverkar hur vi förhåller oss till dem (dissonans, förvirring, felanvändning). "Konspirationsteori" (KT) är ett sådant exempel, vilket vi ser tydligare om vi belyser konspiration (K) och teori (T) var för sig i ett normalt förlopp:

Någon/några smider och genomför planer (K) som är hemliga för andra berörda. Någon berörd anar att en specifik K pågår → undersöker och formar en teori kring K. Efterhand bidrar flera berörda → bättre undersökningar, ändrad T → K uppdagas/avslöjas (helt eller delvis) → en del av infon i T ändrar status till "fakta", och senare allmänt erkännande → ny sanning.

Exempel på K: Mordet på Gustav III, Watergate-skandalen i USA, kartellbildning av företag. K finns alltså i olika former och storlekar - vissa pågår varje dag (vare sig vi känner till dem eller ej).

De människor som lägger tid, pengar och energi på KT hjälper alltså till att avslöja K - ibland med stor betydelse för övriga samhällsnyttan. De kan liknas vid andra som tänker utanför ramarna för att bättre förstå och utveckla samhället (i stort sett alla Nobelpristagare*).

 

Borde då inte dessa människor (konspirationsteoretikerna) ha en hög samhällsstatus eller mötas med tacksamhet? Kan tyckas, men idag är det ofta tvärtom.

Begreppet KT har blivit så stigmatiserat att vissa inte ens vill bli förknippade med någon som sysslar med KT. Det beror dels på propaganda från konspiratörer med sällskap, dels på medias bristande hantering av begreppet. Bara under 2000-talet ser vi en markant förändring, och om det fortsätter i denna takt blir KT snart lika värdeladdat som "terrorism".

* Relativt många Nobelpristagare har också fått känna på oförstånd och utanförskap innan sitt erkännande, men sällan lika gravt som för dagens KT.

 

Det som finns utanför ramarna för etablerad "sanning" kan kallas alternativ (media, medicin, fakta). "Alternativ" har tidigare knappt haft någon laddning (då det endast berättar att man har mer än ett val), men idag har det en laddning delvis pga att det sammankopplas med KT och "fake news". Jag har t.o.m. sett satir beskyllas för fake news (vilket delvis stämmer då de inte är nyheter :) ). Falska nyheter handlar snarare om desinformation vilket inte är detsamma som alt. teorier eller alt. fakta. De är snarare motsatser, i den mån då Einsteins relativitetsteorier en gång var alt. för att närma sig sanningen medan desinfo fjärmar från sanning.

(Avslutning...)

Det finns alltså många saker som påverkar vår kommunikation, och har pågått en längre tid, så det är inte konstigt att vi slarvar ibland. Men bara genom att öka medvetenheten om hur vi tolkar info och tänka efter innan vi pratar/skriver så ökar chansen till bra info-hantering och kommunikation (vilket brukar leda till färre konflikter). Det är extra viktigt nu då flera inblandade vittnar om ett eskalerande info-krig ... mer om detta i artikel nr 3.

 

Källor

Informationshantering är ett väldigt stort och komplext ämne som vetenskapen tagit sig an från flera ingångar (kunskapsfilosofi, psykologi, pedagogik m.m.), men då den mänskliga faktorn är bärande krävs det ibland endast medvetenhet, känsla och sunt förnuft för att känna till det som vetenskapen bekräftar med sina begränsade ramar. Detta blir extra tydligt gällande den nya tidens info-hantering där forskning inte hunnit med lika mycket.

Gällande ordförståelse: Jag hade bra koll utan lexikon, men jag ville få till genomsnittliga definitioner samt att det var intressant att se skillnader i de tre lexikon jag använde:

Bonniers folklexikon (1951-3), "kognitiv dissonans" + "socialt stigma" saknades (dock fanns traditionella "stigma");

Bonniers svenska ordbok (1992), "socialt klassmärke" (stigma) finns med, men utan förklaring;

Flera olika digitala (2017), "socialt stigma" beskrivs utförligare och står ofta överst bland stigma-förklaringarna.

 

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

 

Lindén, A-L. (1994). Människa och miljö. Stockholm: Carlsson bokförlag.

 

NHF (2017). Om alternativ fakta mot etablissemangets sanning.

 

Stiftelsen Pharos (2016). Propagandans makt är stor i Sverige.

 

UR (2017). MSM om bl.a. faktaresistens.

 

 

 

 

 

Miljövänliga Välgörande Hälsningar

/ Jimmy

Framväxten av informations-teknologin och kapitaliseringen av kunskap bidrar bl.a. till att man blandar ihop information och kunskap. Den bidrar även till en ”objektifiering” av kunskapens subjektiva sida, och i förlängningen kan detta påverka hur vi ser på lärande och pedagogik.

Bernt Gustavsson, Kunskapsfilosofi (2000)

Sakkunskap förutsätter […] kännedom om vilka kunskapskällor som finnas och hur de skola användas. Utan tillgång på böcker är en sakkunnig ej sakkunnig.” (förord i) Tidens lexikon, del 1. Dahlberg, G. Tidens förlag, Stockholm (1937).

Bild fr http://sproutsocial.com/insights/social-media-slang/

Ordförståelse (1:3)

Detta är artikel 1 av 3 i en serie som syftar till att underlätta informationshantering. Artiklarna har olika tema och fungerar fristående men bildar tillsammans en holistisk enhet.

 

© 2013-2018. Miljö- och hälsokliniken (MOHK)