Är semlan helig?

 

Semlan (fastlagsbullen) äts i stora mängder i Sverige, och ses ofta som en självklar del av vårt samhälle. Denna text tittar närmare på både fenomenet och bullen, och ställer inbakade ohållbarheter mot hetväggen.

 

Den historiska bakgrunden är att vår del av den kristna världen sedan >1000 år tillbaka haft en fasteperiod i början av året, och för att lättare stå ut med fastan så åt man extra mycket fet mat de tre sista dagarna innan: Dessa dagar kallas ”Fastlagen” som inleds med Fastlagssöndagen och avslutas med Fettisdagen (den dagen man traditionellt äter Fastlagsbullen). Därefter infaller sju veckors fasta fram till påsk, som tillsammans med hårt arbete skulle påminna om Jesu lidande (och frammana tacksamhet och ödmjukhet i folk).

Hand upp alla som följer denna fasta.

Hand upp alla som äter semlor. Just det :)

Fastekonceptet finns kvar i almanackan, men inte lika mycket i folket.

Både statistik och empiri visar att det råder ett nästan omvänt förhållande idag: Få dagars fasta inbakat i en lång period av glufsande. [1]

 

Trots att sången ”Nu är det jul igen” (”fram till påska ... det var inte sant för däremellan kommer fasta”) påminner oss om denna tydliga brytpunkt mellan jul och påsk, har vi nuförtiden snarare semlan som ett sammanbindande klet mellan jul och påsk … som gör att vi aldrig behöver uppleva ett avbrott i vårt frosseri. I Sverige säljs >40 miljoner semlor om året. [1]

 

Fastlagsbullen är bara ett exempel på vad som åts under Fastlagen, men det mest populära (bl.a. pga en lyxig utveckling av receptet som även ligger bakom namnet ”semla”).

Populär så till den grad att vissa idag ser den som helig (i betydelsen ”rör inte/respektera/ta inte bort”) ... ungefär som korna i Indien, lamorna i Tibet eller fikan i Sverige.

Förr i tiden var religionen (och relaterat) helig, och kristendomen talar om en helig treenighet där delarna var för sig är bra, men tillsammans blir de ännu bättre.

När heligheten nu förflyttats till semlan (en av de få kvarvarande inslagen från fastekonceptet), så bör vi snarare tala om en ohelig treenighet som tillsammans gör det sämre. (Se bilden och nedan)

 

Men en semla extra är väl inte så farligt? Nej, det behöver det inte vara - men positivism kommer i slutet av texten. Nu fortsätter vi med lite krass realism.

Det handlar ju inte bara om antalet, utan även om två andra viktiga aspekter: Din generella livsstil samt kvaliteten på semlan …. vilket för oss osökt in på:

 

De tre vita gifterna (socker, mjölk, vetemjöl)

Vad hände här – när blev mat gift? Visst är ordvalet starkt, men i de fall där råvaror/mat förändrats allt för mycket kan de ibland betraktas som oönskad substans av kroppen … som då reagerar som om den fått i sig (vad som normalt anses som) ”gift”.

 

Socker finns naturligt i frukt, grönt m.m. som tillgodoser kroppens behov av kolhydrater. Vad kroppen däremot inte behöver är de onaturliga sockervarianter som är extraherade ur råvaran och ofta raffinerade & koncentrerade (det vita strösockret). Ev rester av bekämpningsmedel. [2]

 

Komjölk är normalt både högpastöriserad och homogeniserad, och vissa fall kan även spår av bekämpningsmedel och GMO finnas. Även om man mjölkar en eko-ko och dricker direkt så är det fortfarande en vätska anpassad för kalvar. Om vi tvunget ska dricka mjölk från ett däggdjur rekommenderar jag människan. [3]

 

Vetemjölet som är vanligast idag är raffinerat och kommer från hårt förädlat vete. Bekämpningsmedel (ofta Glyfosat) är relativt vanligt. I vissa mjöl och slutprodukter tillsätter man extra gluten. [4]

 

De tre vita gifterna är (var för sig) onaturliga och ohälsosamma, och sammanblandade blir resultatet ännu sämre (kombinationseffekten). Den negativa påverkan kan minskas med råvaror som är så naturliga som möjligt (oprocessade/ekologiska).

 

Summering

Specifikt för semla: Fasta (och historisk anknytning) och relevans har minskat. Konsumtionen har ökat. Kvaliteten har sjunkit.

 

# För inte ens 100 år sedan fick vi slita på ett helt annat sätt för vår mat, men vi hade en större kännedom om och tacksamhet för denna mat. Slitet tillsammans med fastan (som då hade en andlig relevans) gjorde att man kunde unna sig semlan på ett annat sätt än idag.

# Vi tar den för given. 2018 infaller Fettisdagen 13 februari, men på många håll börjar försäljningen redan kring nyår (och förväntas pågå till påsk).

# Sist men inte minst så är den genomsnittliga semlan onyttig (se ovan).

 

Men det handlar ju inte bara om vår stackars semla – denna utveckling kan ses i övriga samhället:

Det handlar i grunden om tillgänglighet och bekvämlighet, vilket idag ligger på en lyxnivå för något så grundläggande och resurskrävande som mat(produktion).

Matprodukter förväntas finnas nära oss, året runt och till ett billigt pris. Sådan typ av produktion har givit t.ex. McDonald's framgång, då den billiga slutprodukten har skett på bekostnad av miljö och hälsa. Trenderna för mat (inkl semlan) är: Lägre kvalitet och mer tillsatt socker.

Tre konkreta ex:

  • Tillgänglighet: För 100 år sedan var kaffe en lyxvara, medan det idag tas för givet hos svenskarna som dricker näst mest kaffe i hela världen. [5]
  • Investering: 1950 användes ca 50% av vår inkomst till mat. Idag brukar det ligga under 15%.
  • Prioritering: Den livsmedelsgrupp som ökat mest är sötsaker. Ex: 2016 såldes godis för 41kr i veckan per person, medan motsvarande summa för frukt var 27kr.

 

Det var inte alltid bättre förr, men semlan får i denna text representera den ohållbara delen av vår snabba samhällsutveckling.

 

Men det finns förstås (alltid) mer hållbara alternativ:

1) Hitta en bagare som gör hållbara semlor. 2) Gör egna. 3) Det går lika bra med selleri.

 

Oavsett vad ni föredrar så gör medvetna val, och var sedan nöjd med det. Då kan ni på riktigt njuta av lyxstunden, vilket ger ett hälsomässigt mervärde. Istället för att ha dåligt samvete (vilket ger godsaken en bitter eftersmak) och i smyg vräka i sig den på toaletten.

Och om man i övrigt har en sund livsstil, kan man med gott samvete unna sig en godsak ibland.

 

Önskar er en smaklig måltid och god hälsa!

 

 

Källor (som inte är direktlänkade i texten)

1: Om semlan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Semla

Vissa fastar fortfarande men på moderna sätt, ej begränsat till mat: https://www.dn.se/insidan/kristen-fasta-pa-nytt-satt/ (låst) + http://swedesinsydney.org/uncategorized/prastens-tankar-semlor-och-fasta/

Allmän info: https://sla.se/skovde/2015/02/17/klara-fastan-med-semlor + http://www.mynewsdesk.com/se/bageriet/pressreleases/55-procent-av-alla-svenskar-aeter-en-semla-paa-fettisdagen-1823876 (kortare)

 

2: Socker: https://www.sockerchocken.se/studier/metabolt-syndrom/

Videoföreläsning:https://urskola.se/Produkter/177942-UR-Samtiden-Sockerchocken-Sockerchocken GMO-socker i USA: http://weedcontrolfreaks.com/2016/05/as-consumers-shift-to-non-gmo-sugar-farmers-may-be-forced-to-abandon-environmental-and-social-gains/

 

3: Mjölk: http://preventdisease.com/news/14/070314_9-Reasons-Stop-Drinking-Pasteurized-Milk.shtml + http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/03/gluten-kallan-till-vara-moderna.html

GMO, generellt + mjölk: https://gmo-awareness.com/all-about-gmos/gmo-defined/

 

4: Vetemjöl: http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/03/glutenintoleransceliaki-ger-brister-pa.html + http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/03/gluten-kallan-till-vara-moderna.html

Glyfosat: https://www.thehealthyhomeeconomist.com/real-reason-for-toxic-wheat-its-not-gluten/

Video: http://www.organiclifestylemagazine.com/5-things-you-didnt-know-about-gluten/

Monsanto på gång med GMO-vete: https://www.foodandwaterwatch.org/sites/default/files/rpt_1601_gmo101-update2-web2.pdf

 

5: Kaffe: http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/svenskar-dricker-nast-mest-kaffe-i-varlden + https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/04/03/kaffekonsumtionen/ + https://sv.wikipedia.org/wiki/Kaffe#Kaffe_i_Sverige

 

Extra läsning

SLV om GMO och märkning: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/genmodifierad-mat-gmo#M%C3%A4rkning

GMO och CRISPR: https://theecologist.org/2016/apr/25/crispr-and-three-myths-precise-genome-editing

Samlade forskare mot GMO: https://www.ucsusa.org/our-work/food-agriculture/our-failing-food-system/genetic-engineering-agriculture#.WnQkkoJwFEI

Artikel om nya direktivet (april 2015) som tillåter enskilda EU-länder att bojkotta/förbjuda GMO. Artikeln innehåller även länk till en rapport om GMO-statusen (2014) i EU-länderna : http://www.ifoam-eu.org/en/news/2015/04/01/press-release-organic-farmers-call-gmo-bans

 

Bekämpningmedel i urin: Danmark http://ekolantbruk.se/nyheter/bekampningsmedelsrester-i-barns-urin-ger-nya-kostrad-i-danmark + Europa http://www.foeeurope.org/weed-killer-glyphosate-found-human-urine-across-Europe-130613

 

Publicerad 29 jan 2018

 

© 2013-2018. Miljö- och hälsokliniken (MOHK)