Unika lösningar för unika sammanhang


Gör skillnad på riktigt på Earth Day 2020


Denna artikel vänder sig till ...
1] beslutsfattare, 2] miljöarbetare (även ideella), 3] allmänheten (som påverkar kategori 1 och 2).


Dags för ännu en Earth Day, men den här gången behövs ett nytt fokus – på en faktor som påverkar allt i naturen, men som ofta missas trots att den nu ökar: Elektrosmog


Människan firar Earth Day (ED) 22 april sedan 1970. [1] Resten av arterna på Jorden firar den hela tiden - genom att leva på naturens villkor. [2]

I tusentals år har vi gjort saker på människans villkor, ökande, men under 1900-talet kom de allvarligaste ökningarna i naturpåverkan. Och i början av 1900-talet kom den största påverkansfaktorn, som eskalerar snabbt nu: Elektrosmog (ES).


Modifierade versioner av elektromagnetism med destruktiv påverkan = förorening

= elektrosmog.


Varför största? Eftersom elektromagnetism är en grundläggande förutsättning för liv och planetära system, och ES är en (smutsig) del av elektromagnetism, har den potential att påverka allt - från små insekter & stora träd till atmosfären (väder, syret vi andas m.m.). [3] 

Vi har dessutom extrema mängder av ES (via Wi-Fi, mobiltelefoni m.m.)


Samhället generellt tar en alldeles för liten hänsyn till ES när det gäller miljöpåverkan. (Många myndigheter, föreningar och företag som arbetar med miljö/klimat har varit blinda för denna möjlighet.)

Men det finns tack och lov en del av samhället som inte har varit blinda: Forskare. Det finns idag många tusentals studier/rapporter som visar både mångsidig och aggressiv påverkan (vilket kan förklaras av elektrosmogens fundamentala karaktär).

Detta är förstås mer relevant än någonsin då experter menar att det ”sjätte massutdöendet” har börjat, och vissa nyckelarter/grupper har visat påverkan av ES:


Biologisk påverkan

  1. Amfibier (grodor t.ex.) håller på att utrotas samt ökning av deformerade grodor = varningstecken eftersom amfibier i allmänhet är bra indikatorer på miljöstatus.

  2. Fåglar och flygande insekter (speciellt bin) har visat extra påverkan på grund av deras många elektromagnetiska funktioner och att de ibland befinner sig i ”skottlinjen”.

  3. Vegetation (grödor och träd) visar dålig tillväxt, mindre blad och tillbakagång. Träd spelar många viktiga roller - från mykorrhiza till klimatreglering.


Vatten är en viktig faktor (tillsammans med energi), eftersom det har många olika egenskaper och interagerar med både biosfär och atmosfär (klimatreglerare). Vattenmolekyler kan förändras, eller
"bara" roteras (skapa värme), i alla tillstånd – generellt KHz-frekvenser för is*, medan vattenånga har
en topp vid 24 GHz.   *onormal avsmältning?

Vatten har en mycket hög uppvärmningskapacitet, och vattenånga är den viktigaste växthusgasen.


Atmosfärisk påverkan

  1. Elektronpåverkan i jonosfären → utarmar ozonlagret + direktuppvärmning av jonosfären.

  2. Molekylpåverkan i troposfären - främst vattenmolekyler (i alla tillstånd).

  3. Raketuppskjutningar (för placering och underhåll av satelliter) avger bl.a. vattenånga och sot,
    som har en mycket större klimateffekt än koldioxid.
    Satellitsignaler ökar elektrosmog i jonosfären.


Påverkan på atmosfären → påverkan på klimat och väder (då de är en del av detta enorma och komplexa planetära system). Väder är en god indikator på förändringar då det har en mycket snabbare och tydligare respons än klimat (klimat = genomsnittliga väderförhållanden över många år i ett givet område). [3]


5G (femte generationens mobiltelefoni) introduceras nu och förvärrar allt det som nämnts ovan. Ökad exponering + ny typ av strålar = ökad påverkan.

Miljardtals 5G-kapabla antenner kopplar upp mot 5G-kapabla prylar inom räckhåll och skickar laserlika strålar i båda riktningar (utöver befintlig strålning från 3G/4G).
+ ~50.000 satelliter som ökar påverkan och ger 3D-exponering.
Högre frekvenser ökar påverkan på insekter, träd och luft (vattenånga: 24 GHz, syre: 60 GHz). [4]















Bild från en rapport som bl.a. förenklat dessa nivåer av påverkan vid signifikanta årtal.


Vems ansvar?

Därför måste vi * bli medvetna om detta och göra nödvändiga anpassningar.

* Alla, men framför allt miljöorganisationer och myndigheter.

Myndigheter har förstås ett givet ansvar (politiskt och juridiskt), men de har inte alls tagit sitt ansvar och därför blivit granskade/anmälda flera gånger. [5]


Alla andra som arbetar med miljö (även ideellt) har ett moraliskt ansvar – dels som världsmedborgare, dels som förväntad förebild för allmänheten.

Sveriges största och mäktigaste miljöorganisation Naturskyddsföreningen tar inte hänsyn till ES (trots flera års kännedom), och har inte uppgivit något godtagbart skäl. [6] 


Teamet bakom ED 2020 avviker från grundvärderingar och syfte genom att deras budskap i år säger att vi ska stanna hemma bakom våra skärmar → förlorar mer naturkontakt, drar mer el, exponeras för mer ES. 


Allmänheten då? Vi har rättigheter & skyldigheter och en röst att göra hörd. I dessa verktyg ingår ”konsumentmakt” som vi sällan använder på ett bra sätt.

Är du beredd att offra träd, bi och klimat för att få ingå i ”internet of things”? Att välja 5G & Virtual reality på bekostnad av frisk natur & hälsa?

Dags att väcka de miljöengagerade och samarbeta (för att begränsa ES & 5G)... och att vi alla tar vårt ansvar – individuellt och kollektivt.


Lösningar för miljöarbetare

  • Lägg ES till listan av miljöfaktorer ni arbetar med (ES måste inte bli ett eget fokusområde – ES kan införlivas i befintliga).
  • Ta hjälp av folk som redan har kunskapen och dessutom vill hjälpa till.
  • Titta på goda ex runt om i världen – många har redan gjort denna omställning.



Så höj ES-medvetenheten denna ED ... och gör sedan varje dag till ED.... på riktigt.

Biologisk mångfald istället för teknologisk enfald!




/ Jimmy Lindsjö

Miljövetare, friskvårdsterapeut, elektrosmogrådgivare. Se uppdrag & erfarenheter för mer info.







Källor


1] https://www.earthday.org/


2] https://milken.se/nytt/texter/artism.html


3] Elsmog-report (Reference / sources s 16)


4] https://femgeko11.wordpress.com/vad-5-g/


5] https://femgeko11.wordpress.com/de-ansvariga/


6] https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/foreningsdokument/stammoprotokoll-2012.pdf (s. 39)




Publicerad

2020-04-19


©  2013-2020.  Miljö- och hälsokliniken  (MOHK)