Vår hjärna har det inte lätt
(Broschyrversion) Publicerad 11 maj 2017
Mental prestanda (2:3)
Detta är artikel 2 av 3 i en serie som syftar till att underlätta informationshantering. Artiklarna har olika tema och fungerar fristående men bildar tillsammans en holistisk enhet.
Denna artikel kompletterar del 1 Ordförståelse och del 3 Hantering
i serien om info-hantering.
Denna version har referenser längst ned.
Vi använder hjärnan och vår medvetenhet för att uppfatta, bedöma och ta beslut … vilket påverkar och styr våra liv. Vad händer när dessa förmågor minskar? Märker vi ens att det sker (med tanke på att förmågorna minskat)? Detta drabbar fler, och yngre, än tidigare.
Hjärnan behövs för många olika viktiga beslut – för dig själv och för andra. Oavsett om man är busschaufför, läkare, lärare, myndighetsperson, politiker, flygplanspilot med ansvar för andras liv eller om man är de ”andra”. Alla riskerar vi att drabbas av sänkt mental förmåga … om vi inte aktivt motverkar det vill säga. Som tur är finns det knep för att hålla hjärnan frisk.
Artikelns innehåll:
1. Mental prestanda och sjukdom. (Märker jag om jag är sjuk?)
2. Exempel på vad som påverkar. (Tabell, materia, energi)
3. Vård och balans. (Olika typer, avvägning, natur)
1. Mental prestanda och sjukdom
Hjärnan är en central del i vårt mentala system som även innefattar känslor och medvetande (som går utöver de prestationer vi förknippar med hjärnan). Systemet är avgörande för vår hälsa och funktionalitet, och är en del av kroppens övergripande energisystem. När det uppstår störningar eller obalanser i systemen kan det manifestera sig som sjukdomar.
En vanlig obalans nuförtiden är överaktiv hjärna och underaktiv kropp.
Stora välkända hjärnsjukdomar är Alzheimers/demens, (mano)depression, multipel skleros, mental retardation (t.ex. medfödd autism), schizofreni, stroke, ångest m.fl.
Men det finns många andra sjukdomar/tillstånd som är mildare och kanske diffusa, vilket gör dem svårare att upptäcka, som ibland inte räknas in bland mentala sjukdomar:
Huvudvärk/migrän, tillfällig minnesförlust, låg koncentration, töcken/dimma, trötthet/seghet m.m.
Det är viktigt att även dessa mildare åkommor/sjukdomar tas på allvar eftersom de kan leda till allvarligare sjukdomar om man inte åtgärdar dem.
Mentala sjukdomar (ms) rankas som det största funktionshindret i vårt dagliga liv, de orsakar kortare livslängd, ökar medicineringsberoende och är generellt resurskrävande för samhället.
Trots detta har ms lägre prioritet än andra sjukdomskategorier (se ”3. Vård” nedan).
Hur vet jag om jag är sjuk i hjärnan?
Här är tre faktorer som försvårar kännedom om det:
1. Upptäcka: Det är relativt lätt att upptäcka att man är fysiskt sjuk, men mental sjukdom är svårare – dels för att man använder hjärnan för att upptäcka, dels för att man ogärna går till läkare och får det bekräftat (att man går till läkare är heller ingen garanti för upptäckt). Sjukdomar brukar dessutom utvecklas sakta/gradvis – ibland omärkbart (se bilden → ).
2. Stigma: Det är relativt lätt att erkänna att man är fysiskt sjuk, men mental sjukdom för tankar till efterblivna lägre stående/ansedda människor. → Vill inte kolla, vill inte erkänna.
3. Polarisering/absolutism: Det finns (delvis pga stigman) en tro på att man antingen är sjuk i huvudet eller inte – allt eller inget, 0 eller 100%. Så är det inte. Det är istället en gradskala, en stor gråzon där vi sällan når 0 eller 100% utan rör oss i olika grader/nivå av sjukdom, liksom den fysiska hälsan.
Att mäta mental prestanda är inte lätt (men de mildare sjukdomarna ovan kan vara indikatorer), och att göra intelligenstester räcker inte. Allt detta, tillsammans med att vi har sämre förutsättningar än någonsin för frisk hjärna (tack vare ändrad livstil och externa faktorer), gör att vi bör utgå från att prestandan är sänkt och att hjärnan behöver omvårdnad.
2. Exempel på vad som påverkar
Vår generella hälsa gynnas av variation, naturlighet och balans. Allt detta gäller hjärnan också, och för att underlätta så följer här ett litet urval av sådant som påverkar just hjärnan:
Gynnar
Vad | Verkan | Var |
Vitamin B. Särskilt B1(Tiamin), B6 (Pyridoxin) och B12 (Kobalamin) som är vanlig brist hos veganer. | Nervsystemet. Bildar proteiner, signalämnen, energi och DNA. Mental prestanda. Motverkar stress, Alzheimers m.m. | Solrosfrö, vetegroddar, linfrö, gurkmeja, paranöt, havregryn, baljväxter, torkad tomat. B12: alger, diverse kött. |
Vitamin C / askorbinsyra / askorbat i kombination med mineraler, bioflavonoider (C2). | Direkt: Nervsystem + synapser. Indirekt: Bred synergist. Medverkar i många processer. Skyddar mot vissa neurotoxin. | Nypon, chili, paprika, persilja, guava, nässla, svarta vinbär, pepparrot, broccoli, citrusfrukt. Tillskott behövs ofta. |
Kalium (K). Intim samverkan med Natrium. | Viktig del i cellers aktivtet samt signalöverföring inom och utanför hjärnan. | Kelp (alg), kakao, vetegräs, torkad tomat, baobab, gurkmeja, maca, nypon. |
Magnesium (Mg). Samverkar med bl.a. B6, Zn och Omega-3. | Lugnar och stärker nerver. Motverkar upptag av Alu. | Pumpafrö, kakao, solrosfrö, vetekli, hampafrö, paranöt, linfrö, sesamfrö, vetegroddar. |
Zink (Zn). Samverkar med bl.a. enzymer och B6. | Viktig för hormoner & utveckling och prestanda av hjärnan. Skydd mot t.ex. bly & kadmium. | Ostron, vetegroddar, sesamfrö, pumpafrö, solrosfrö, hampafrö, Quorn, kakao, kött. |
Essentiella fettsyror: Omega-3. Viktigare för hjärnan, ofta brist. | Syresätter och smörjer cellerna. | Alger*, chiafrö, linfrö, hampafrö, rapsolja, valnöt, makrill*, sill*. |
Syre (O). Samverkar med allt. | Primärbehov för hjärnan samt drivande i flera processer. | Luften samt som tillskott eller fristående syrgas på tub. |
Vatten. Samverkar med allt. | Helt avgörande för kroppens bärande funktioner. | Kranen (men rena helst vattnet med aktivt kol, osmos m.m.) |
Motion och/eller djupandning. | Balanserar, skapar flöde, syresätter. | Löpning / rask promenad, dynamisk yoga, simning. |
God nattsömn + dagsvila+ meditation + naturvistelse | Återhämtning (höjd energi och avgiftning), självläkning. | I ett harmoniskt rum eller där det passar. Solljus (biofotoner). |
Energi | Se nedan | Internt och externt |
Kommentarer: Hela vitamin B-komplexet rekommenderas som tillskott.
C-vitamin från kost tas upp bäst, men vi behöver ofta tillskott för att nå tillräckliga mängder.
* Omega-3 från alger och fisk har större andel DHA (som hjärnan gillar) men totalt en lägre mängd Om-3 än fröna ovan. Tugga fröna ordentligt (eller mal dem strax innan de äts). Välj linfrö istället för olja som oxiderar väldigt lätt och blir dålig.
Kalium + Mg + Na + Jod: Om man snabbt vill få i sig större mängder är mineralsalt tacksamt.
Urvalet av livsmedel i kolumnen ”Var” baseras på listor från SLV, Fineli, Nutritionsguiden m.fl.
Missgynnar
Vad | Verkan | Var |
Aluminium (Al) | Direktbidrag till Alzheimers & andra hjärnsjukdomar. | Deodorant, vaccin, cigarett, matkärl, kosmetika, nanoteknik |
Fluor (F). Fluorider, PFAS m.fl. | Stör utveckling och hormoner. Skadar DNA. Kan passera blod-hjärnbarriären. Blockerar Jod. Sänker tallkottkörteln och immuniteten. | Fluorerat dricksvatten, munhygien, impregnering, non stick-beläggning (t.ex. Teflon), kosmetika (innehåll: Polytef, PTFE, ”perfluoro”, ”polyfluoro”). |
Tungmetaller – särskilt kvicksilver (Hg) | Tungmetaller verkar liknande Al. Hg förstör neuroner. | Amalgam, fisk/skaldjur, vaccin, förbränning, |
Aspartam (E 951). Även kallad “AminoSweet”, “NutraSweet” eller “Equal”. | Beroendeframkallande. Bidrar till många hjärnsjukdomar bl.a. genom att förstöra nervceller. | Sötningsmedel i mat & dryck. |
Gluten | Driver inflammation, minskar näring, skadar tarmen. | Raffinerat spannmål (vetemjöl framför allt) eller tillsatt gluten. |
Glyfosat (ämne i bekämpnings- medel som t.ex. RoundUp) | Bidrag till neurologiska och tarmsjukdomar. | Besprutade trädgårdar och jordbruk, oekologisk mat. |
Rök / avgas från förbränning / luftförorening. | Ämnen som vi andas in kan ha större giftverkan än om de äts. | Cigarett (även e-cigg), trafik, kolkraftverk, vedeldning, avfallsförbränning |
Stora mängder information | Belastar hjärnan, kräver energi, påverkar känslor, stressar. | Överallt |
Stress (känslomässig, fysisk eller kemisk) | Minskar viktiga mineraler och vitaminer. Generell belastning. | Prestationskrav, tidsbrist, starka ljud, obehagliga upplevelser. |
Elektrosmog. Destruktiva känslor (t.ex. hat). | Se ”Energi” nedan. |
Kommentarer: Magnesium motverkar upptag av Al. Kisel rensar hjärnan på Al, och samverkar med B1 och Kalium. Kisel finns i t.ex. gurka och bambu, eller som tillskott.
Fluor finns i många olika varianter/föreningar vilket avgör dess verkan. Syntetiska läkemedel är ibland fluorerade för att nå större/snabbare effekt (vissa smärtstillande t.ex.). Gurkmeja ger skydd mot F samt har läkande effekt på Alzheimers.
Vaccin: Al används i nästan alla vacciner för att öka deras effektivitet, men lurar samtidigt kroppens försvar. Hg används bl.a. som konservering (ofta under namnet ”Thimerosal”).
Tungmetaller motverkas och rensas ut av vitlök. Selen (hög halt i Paranötter) gör bred nytta samt skyddar mot kvicksilver och oxidation.
Aspartam ingår även i det nya sötningsmedlet Advantam (E 969).
Gluten påverkar f.a. näringsupptaget av Zink som är viktigt. Inflammation spelar roll i många sjukdomar. Kryddnejlika, ingefära, kanel, gurkmeja, nigellafrö och basisk mat överlag är inflammationsdämpande exempel.
Glyfosat kan samarbeta med gluten gällande tarmen. Behöver dock ingen hjälp för att påverka hjärnan.
Annat som gynnar hjärnan
Spirulina (mikroalg), D-vitamin, Camu camu, Ingefära, Ginkgo biloba, Q10, Äpple, Tranbär.
Fiber gynnar tarmsystemet som i sin tur gynnar hjärnan.
Materia och energi
Vårt fysiska universum består av materia och energi. Energi är övergripande och dominant, men våra samhällen domineras av materialistiskt agerande. Om vi tittar i tabellerna ovan så domineras de av materia – dels för att det speglar samhället, dels för att det är mer konkret och lättare att åtgärda, dels för att energi förtjänar ett större utrymme här i texten nedanför.
Energi
Vi är energivarelser med biokemiska kroppar. Från cellnivå till kroppen som helhet sker konstant elektrisk kommunikation, med hjälp av hjärnan som extra elektrisk centraldator med biljontals celler. Hjärnan kräver mer syre och energi än något annat organ och är dessutom känsligare – särskilt för energimässig störning då (se Elsmog nedan).
Förståelse av (och hänsyn till) energi är dålig inom västerländsk skolmedicin, men forskningen flyttar ”vetenskapens” ramar och medicin blir mer integrativ.
Exempel på detta är att skolmedicin delvis släppt synen på våra kroppar som avskilda materiella maskiner, och närmar sig österländsk medicin, flera religioner och filosofin inom Ayurveda & Yoga: Vi har tre kroppar som är integrerade (delvis även med omgivningen) – en fysisk, en mental och en andlig kropp. Den mentala innefattar här känslor som av vissa istället räknas som en fjärde kropp pga av sin stora betydelse (esoterisk energi som påverkar även omgivningen). Den andliga innefattar allt det högre (inklusive själ och medvetande) som inte ens kvantfysiken lyckats rå på än. En del av kroppens e-kommunikation sker trådlöst – både internt och externt.
Naturligt och onaturligt
Vi kan resonera med allt levande på det elektromagnetiska planet – naturen höjer vårt välmående då våra kroppar är anpassade till dessa frekvenser. Elektromagnetiska fält & strålning kan både skada eller hela, beroende av t.ex. frekvens och styrka.
Alla onaturliga/människoskapade kemikalier & energi är inte farliga, men de skadligaste exemplen vi idag exponeras för är människoskapade. Kemiskt handlar det om klassiker som DDT och PCB eller nya högfluorerade ämnen (PFAS). Energimässigt handlar det om t.ex. elsmog.
Elsmog (elektromagnetisk dimma/förorening)
På väldigt kort tid har vi förändrat väldigt mycket. Fram till 2000-talet dominerade förändring av materia (kemiska föroreningar) då den energimässiga förändringen tog över. De senaste 20 åren gick vi från 2G till 4G och en extrem ökning av antalet trådlösa apparater. Och nu vill telekomindustrin höja farten ännu mer: Elon Musk m.fl. vill skapa en syntetisk global hjärna / hive mind med hjälp av 5G, A.I. (Artificiell Intelligens) och Graphene (ett nanosupermaterial). Undrar vem som ska kontrollera den hjärnan?
Denna tredje variant av förändring (vårt sinne/medvetande) började öka redan i mitten av 1900-talet då reklam blev vanligare, men det är främst i samverkan med energiförändringen och internet/AI som den snabba förändringen skett. Hur påverkar internet medvetandet (liknande strukturer), och var går gränsen för A.I.?
Det sker även en normalisering av elektronikens dominans i vår vardag – bl.a. genom att flytta det värdeladdade ordet ”smart” från människor till apparater. Samtidigt visar forskning att e-hjälpmedel som GPS / Internet of things försämrar mental prestanda. Intelligensparadox …
Många vet (och känner) att elsmog påverkar, och forskning bekräftar bortom tvivel. Problemet är att den snabba utvecklingen höjer risken över det som forskningen visar samt att myndigheter inte alls hinner med (vilket visas tydligt i Sverige som har 100ggr svagare gränsvärde än t.ex. Italien, Ryssland och Kina!).
3. Vård och balans
Sjukvård och friskvård
Sjukvården i Sverige är hyfsad gällande fysiska åkommor men har en dålig mentalvård (ineffektiva metoder och mediciner, för lite kvalitativ terapi samt resursbrist).
Det är bra att den dominerande skolmedicinen börjar öppna upp sig för alternativ, men än så länge får man bäst hjälp från det som missvisande kallas ”alternativ medicin” (som dominerat nästan hela vår biologiska historia).
Här följer några exempel på ”alternativ” vård
Ayurveda har mer gemensamt med kvantmekanik än med västerländsk skolmedicin. Generellt fokuserar A på orsaken till sjukdom/problem snarare än symptom (även vid mental sjukdom).
Ekopsykologi
Energimedicin, även kallad frekvensmedicin eller kvantmedicin, betraktar människan som en energivarelse driven av livskraft (prana och qi). Några få exempel:
- Akupunktur och Zonterapi är relativ välkända, och verkar via kroppens energimeridianer.
- Bioresonans-terapi baseras på kvantmekanik och menar att ”allt levande skickar ut sinusvågor, men sjukdomsprocesser (foci) förorsakar abnorma svängningar i kroppen”.
- Biofoton-terapi. Bl.a. solexponering ögon & hud → allmän hälsa + hjärnan.
”Forest bathing”
Friskvård = förebyggande. Mer livsstil än terapi. Lev hälsosamt och medvetet så minskar risken att du blir sjuk. Med mental friskvård stärker man sin psykoimmunitet.
Kelat-terapi: Utförd intravenöst med aminosyran EDTA binder den tungmetaller (kvicksilver, bly, kadmium). Intravenösa tillskott ger snabbare och starkare effekt än om man äter det.
Egenvård (var din egen läkare)
Utöver terapierna ovan så finns det mycket man kan göra på egen hand:
Oroa dig mindre, skratta mer, affirmera, var medveten om dina känslor & tankar (helt ok med ”negativt”, men vara medveten om när det händer och hantera det väl), släpp måsten & krav oftare så stressar du mindre. Meditation & yoga ger balans & höjd medvetenhet. Lita på kroppens intelligens och självläkande. Vila hjärnan!
Var uppmärksam på balansen i …
- ätande: Om vi äter för mycket får kroppen arbeta mer, det går åt mer syre och antioxidanter. Om vi dessutom äter mest skräpmat ökar obalansen. Inte ens nyttigheterna i tabellen ovan bör överdrivas (det krävs balans mellan samverkande ämnen).
- känslor: Inte för stort avstånd mellan toppar och dalar vilket kan vara resurskrävande för ditt mentala system.
- social samvaro: Givande i lagom mängder men om du inte vågar vara ensam* så minskar det introverta utrymme där du kan tänka fritt själv, höra din inre röst/intuition, kontemplera, vila från externa intryck, höja medvetenhet (och individuell utveckling överlag). * Att känna sig ensam är en annan sak (vilket kan ske i ett rum fullt med personer).
- vila och arbete: Extra viktigt för hjärnan!
Perspektiv & pepp
Du har din unika situation att utgå från men vi sitter alla i samma ”mentala förutsättningar”-båt.
Var öppensinnad och testa olika metoder för att ge hjärnan vad den behöver. Ha tålamod – rutiner såväl som sjukdomstillstånd kan ta ett tag brytas. Lyssna på kroppen & hjärtat lika mycket som ditt förnuft.
När börja? Det har du redan gjort (genom att läsa denna text).
Tveksam? Fråga dig ”Vad skulle naturen ha gjort?”. Naturen är det närmsta sanning vi kommer – resten är tolkningar av oss människor.
Sammanfattning: Lagom dos av kvalitativ näring, minimalt med missgynnande faktorer, naturbesök, motion & yoga, meditation, balans mellan hjärnans arbete och vila.
– – –
Författare och layout: Jimmy Lindsjö
© 2017
Källor
Referenser (2019).
_ -___
OBS: Pga flytt av hemsidepaketet nyligen har utseende och funktion (tyvärr) ändrats lite.