Ibland är det skönt att byta det elektriska ljuset mot ett levande. Och det ger en mysfaktor – särskilt på vintern och kring jul.
Levande ljus finns i många varianter och de har olika stor påverkan på miljö och hälsa.

Denna bransch är inte särskilt hårt kontrollerad (gällande nivåer kan inte anses säkra per automatik), och dominerande studier är sponsrade av ljusindustrin samt baseras på föråldrade gränsvärden ibland. Även om toxiciteten ofta är rimlig, så är det fortfarande en exponering av förbränning, och ett antal faktorer avgör hur mycket vi påverkas:

Ljus med mindre påverkan

Materialet i ljuset  En av faktorerna som avgör hur mycket vi påverkas av förbränningen är vad själva ljusblocket är tillverkat av: Paraffinljus (vanligt) är sämre, medan stearin och olika vaxljus är bättre. Färgade och doftsatta ljus är ofta sämre oavsett grundmaterial.
Mer info. NOT: Den infon föreslår även LED-värmeljus vilket MOHK inte rekommenderar då det kan öka elsmog & EHS.

Sotning  Ibland ser man en strimma med mörk rök från lågan vilket beror på sämre förbränning och ger större negativ hälsopåverkan (bl.a. via giftig Kolmonoxid). Sotning kan bero syrebrist, dåligt grundmaterial, böjd veke eller annat som påverkar förbränningen.

Kvalitet … framför kvantitet. Det finns sedan tidigare en kvalitetsmärkning för levande ljus (”RAL”, bilden till höger), och numera har vi i Sverige även miljömärkta ljus (Svanenmärkning). 

Vädra  Se till att vädra efter att ni haft tända ljus – dels pga av ev. föroreningar, dels pga att eld ”äter” syre. Vädra gärna lite under tiden också.

Återanvändning & återvinning  Gamla ljusstumpar kan enkelt smältas ner till ett nytt ljus. Värmeljus med aluminiumkopp sorteras i ”metall” och det är bonus om man tagit bort hållaren för veken.

Här hittar ni mer info.

Till julkalendern och de andra luckorna.